Höga berg & djupa dalar

Ibland är häslivet fantastiskt, men ibland vill man bara åka hem och strunta i allt. Min helg har bjudit mer på den sämre varan tyvärr, ingen bra förberedning inför tisdagens träning precis. Fast det kan bara bli bättre nu, jag får sikta in mig på det!
I fredags kändes Emil helt perfekt i början av den korta uteritten. Jag upplevde (äntligen) råstyrka och lätthet i samma rörelse, och han tog superfint stöd på bettet. Tyvärr slog det tilt i skallen på honom när han såg tävlingshästarna med respektive groomar som promenerade vid golfen. Han började galoppera, bocka och stegra på stället och blir bara helt enkelt dum, så får man säga då. Han rör sig inte mer framåt än om han skrittade, och jag följer bara med i hans sprattel. Man känner ju av när det är nervositet, vilja att komma hem osv och det här är bara påhitt från hans sida för att göra vardagen mer intressant. Hästskötarnas ögon blev stora som tefat när vi kom skuttandes bakom dom, och jag skämdes som en hund.

I lördags pysslade jag med ungstona i utbildningsstallet. M var en riktig odåga i stallgången och lyckades till och med få ena benet över kedjan och satt fast (!!) eftersom att säkerhetsgrejen inte löste ur. Så går det när man väger lika mycket som en fluga! Som tur är så behöll hon lugnet och såg mest nöjd ut över sitt bus, tokfia.
I longeringen var hon en ängel och levererade det bästa passet någonsin, jag var så stolt och glad över henne!
S däremot, hon var precis tvärtom. I stallgången stod hon som ett ljus och gjorde allt galant, men i longeringen slutade det riktigt dåligt. Hon gick bra i ena varvet efter lite övertalning, och i vanlig ordning ville hon inte gå fram till bettet ordentligt. I nästa varv däremot var hon helt utom kontroll, jag fick flera gånger stanna upp och andas för att inte förlora vettet. Hon hoppade ifrån mig på samma ställe hela tiden och vände sedan upp mot mig, hur jag än stod och gjorde. Det slutade med att jag tillslut fick runt henne två varv på en liten volt i skritt, sen fick vi avsluta eftersom att hon ändå gjorde det bra då.

Emil idag var en blandad kompott. Jag testade att rida på bett igen eftersom att jag vill kunna arbeta igenom honom med ställning osv ordentligt, men han vägrade ta kontakten då helt plötsligt. Det som fungerade så bra två dagar tidigare… Det blir inte så mycket rida av om hästen bara slår ifrån bettet stup i kvarten, men jag var ändå nöjd med min ridning och kan efter en film från passet konstatera att mina händer var mycket stabilare och bättre.
Skulle skritta ut en sväng som avslutning och for av innan vi ens hade hunnit lämna stallplan. Som tur är lyckades jag rädda min splittnya och superdyra hjälm, och jag tog inte mer skada än att jag blev lite ledsen på honom. Det här verkar ju vara något han har satt i system de senaste veckorna, så nu är det jävlar anamma och lim i rumpan som gäller!

IMG_3778

Continue Reading

Flyghäst

Idag har vintern bestämt sig för att återvända till Gävle. Allt som tidigare var grått, moddigt och lerigt har istället blivit alldeles snötäckt till min stora besvikelse.
Jag som äntligen var redo för promenader i boulongern, långa uteritter i solskenet och glass har nu fått dra en djup suck över rådande läge. Som vi alla vet, kyla innebär lite extra pigga hästar.

Det här med att vara extra pigg vid kyla visade Emil prov på redan igår. Jag och Frej hade planerat att ta några fina bilder, vilket var långt ifrån det som faktiskt blev av.
Emil var gråare än gråast när jag hämtade in honom och jag hade glömt mitt smink så jag såg ut som en potatis på alla bilder eftersom att mina ögonbryn och ögonfransar har färgen av ingenting.
Men vi gav oss ut ändå för någon snygg ridbild kunde det ju bli, och det ville jag gärna ha!
Emil var på tårna ganska tidigt, och när vi stannade för att ta stillastående bilder så gick han inte alls med på det. Att han är 20-år vet han inte om och därför har han inte heller vett nog att stå still. 😉
Ridbilderna blev dessutom snarare flygbilder än faktiska ridbilder haha, helt fruktansvärt! Men, nya tag nästa gång.

I utbildningsstallet blev det en väldigt lång och lärorik dag. Jag har kommit underfund med att ”småtjejerna” (unghäst/outbildad) ofta blir trötta på två röda när de longerar. Det sker oftast precis när det börjar gå riktigt bra, vilket oftast är redan i första varvet eftersom att jag glömmer bort hur lätt de blir trötta. Nu gäller det bara att jag kommer ihåg det här till nästa gång!

IMG_3679Försöker fånga upp stigbygeln samtidigt som Emil jämfotaskuttar hemåt, snyggt ekipage haha 🙂

Continue Reading

På släptåg

Äntligen befinner jag mig vid datorn igen! Vi kom ju hem ifrån Skogslotten igår, och jag var alldeles för trött då för att ens orka överväga att spotta ut ett blogginlägg. Hur som helst så gick all körning väldigt bra, vi backade med släp och jag pallade stora vattendunkar (sommarbetessorten) som en queen med hjälp av traktorn. Millimeterrätt stod de två tunnorna på varandra, så pass bra att jag blev alldeles chockad själv. 😉
Det skriftliga provet gick också över all förväntan med 30 av 30 möjliga rätt, det visade sig att pluggande ändå lönar sig. Så nu har jag äntligen ett förarbevis för ATV, en stor fördel på CVet.

Idag har jag varit i stall nummer 2, tillridningsstallet, och motionerat shetlandsponnyn Wanezza som är min partner in crime. Wanezza är en shetlandsponny enda ut i hovspetsarna, matvrak som få och ”kan allt, vet bäst”-attityd vilket faktiskt är ganska roligt i lagom dos.
Den här gången följde Y och det dräktiga welshstoet Mimmi med oss på släptåg. Mimmi har stått på lösdrift och haft föl i princip hela sitt liv så det är lite ”unghäst”-nivå på henne, fruktansvärt roligt att få vara med att se.
Y åkte med och Mimmi var på släptåg när jag och Wanezza travade, och det var helt makalöst vilken häst som dök upp i Mimmi! Helt naturligt och fritt växlade hon upp till ökad trav med fint tramp och sänkte huvudet precis rätt till lodplan. Hon har inte ens ridits! Hon är bra byggd så den här formen tycks falla henne naturligt, och det är otroligt lärorikt att se att hon faktiskt väljer den.

Vad gäller min partner in crime så fick jag faktiskt lite fason på henne i slutändan. Nu har ju Wanezza visserligen alltid god framåtbjudning, men hemåt är den ju lite extra bra som för alla bestämda damer, så då tog jag tillfället i akt. Tog upp kontakten, drev och försökte försiktigt ställa henne lite, då började madam intresserat tugga lite på bettet och sänka huvudet till ett bra läge med fint påskjut.
Jag är så stolt! Det är första gången jag faktiskt försöker jobba en häst i vagn överhuvudtaget, och Wanezza är ju en ponny som troget utbildar barn så jag har inte riktigt koll på hur mycket hon kan.

Guldstjärna till alla inblandade idag ❤

IMG_3231Man måste ha pli även på de söta ponnyerna, speciellt om de äter upp din mat, hälsar Wanezza. 

Continue Reading

Tävlingsdags

IMG_2045
Ännu en lördag, ännu en helt fantastisk dag ute i stall nr 2! 

Idag blev uppgiften att grooma Roland inför morgondagens tävling, jag hann däremot bara med att duscha honom men det var ett stort projekt i sig. Roland är nämligen skimmel och hatar därför att bli ren.
Han stod på bakbenen och sparkade protesterande omkring sig medan jag försökte träffa honom med vattenstrålen. Som vi alla hästmänniskor vet, så blev jag på något vänster blötast.
Men snygg blev han i slutändan, trots att huvudet fick förbli otvättat!

Att vara med tävlingshästar dagen innan tävling är oerhört roligt. Dels för att det är kul att se hästarna förvandlas till sina snyggaste jag, men också för att det är spännande att se deras dagsform och utifrån det försöka lista ut hur morgondagen kommer se ut. Sedan kan jag inte låta bli att riktigt insupa allt jag lär mig, och göra allt i min makt för att förbereda mig inför de tävlingar jag förhoppningsvis kommer delta i själv så småningom.

Imorgon kommer förresten ett blogginlägg om mig, håll utkik!

Continue Reading