Motivation på topp

Äntligen är jag här igen! Vi åkte till stugan i Fågelsundet i torsdags, där är internetuppkopplingen så gott som obefintlig och jag kände att jag behövde några datorfria dagar så jag tog ledigt helt enkelt. Skönt! 
För det mesta har jag suttit limmad vid tvn i helgen, åtminstone de dagar som det har sänts ifrån tävlingarna i Göteborg. När jag ser de vältrimmade ekipagen kanjag inte låta bli att få en blandad känsla av att jag är på en potatis nivå, och att jag kanske skulle satsa elit-nivå. Men, potatisnivån är nog det som passar mig bäst.

Som alla hästlösa ryttare (I guess) gör i dessa lägen där man känner brinnande motivation, så vände jag mig snabbt till hästnet. Jag har kollat igenom otaliga annonser och sett ett flertal fantastiska hästar som förmodligen skulle passa mig utmärkt. Lika många gånger som jag har hittat en bra häst, lika många gånger har jag funderat över hur mycket pengar man får om man säljer sin själ. För annars vet jag inte hur jag skulle få ihop så mycket pengar som krävs, inte förrän jag har fått jobb och levt på nudlar i ett par år.

Igår klev jag upp tidigt på morgonen och ställde mig i duschen för att drömskt föreställa mig hur det var jag som svävade fram på en atletisk häst som snyggt bar upp sig med stolthet. Jag hann så långt som till att jag gjorde en fantastisk galoppiruett innan mina drömmar abrupt avbröts av ett långt krasande ljud.
Det hände igen. Jag har fått nackspärr! Ve och fasa, döden är kommen! Jovist att jag är en drama queen, men den här gången trodde jag faktiskt för en sekund att nacken hade gått av. Ylande stod jag i duschen, alldeles ynklig, tills min pojkvän räddade mig och duschade av mig som om jag vore en 90-årig gammal tant.
Då tänkte jag att det kanske är bäst om jag inte blir en elitryttare, med tanke på att min nacke inte ens klarar av en tunn kudde i några nätter.

Så här har ni mig, den aspirerande elitryttaren som stoppades av en 5cm tunn kudde.

 

IMG_3623

Continue Reading

På äventyr med klassen

Igår var det full rulle så jag han tyvärr inte blogga men nu är jag back on track!
Jag har den extrema lyxen att ha lektionerna med  skolan på samma klubb där Emil står, det är så sjukt mysigt. Man känner sig så hemma på något vis, bland det bästa är småtjejerna som troget sköter ponnyer och diskuterar allt möjligt hästrelaterat. Härom dagen hörde jag en tjej säga att ”så tråkigt som det är att gå i skolan, så kul är det att vara i stallet” samtidigt som hon skottade kiss ur en spilta. Vuxna som gnäller på ”dagens ungdom”, hallå!

I morse for hela klassen, inklusive me myself and I, till Skogslotten i Norrköping. Vi kommer vara här i tre dagar för att ta förarbevis för terränghjuling, sjukt kul faktiskt! Idag har vi kört traktor och bortsett ifrån den gången jag nästan backade av banan så gick det ju bra. 😉
När det kör ihop sig i skallen på mig så blir det verkligen totalstopp och jag gör verkligen bara mer och mer fel, det var kaos haha! Men gången efter överlevde jag i alla fall, så jag är allt som allt nöjd och hoppas att jag inte bedöms som trafikfarlig.

IMG_3445

Continue Reading

Svampcarro

Idag for jag och Elin äntligen till ryttarstugan för att leta efter ridhjälmar och kolla på deras outlet.
Tyvärr har jag däremot ett huvud likt Jimmy Newtons (okej, nej men ni fattar) och måste ha hjälmar i storlek 60-61 vilket knappt fanns. Bara en modell fanns inne just nu, och när jag provade den så såg jag ut ungefär såhär:

En svamp helt enkelt. Visserligen ganska söt för att vara en svamp, men ändå. Det såg verkligen helt sjukt ut haha!
Så jag får helt enkelt vänta tills Shamshieldhjälmen kommer in i större storlek, men det kommer förmodligen se lika lustigt ut. Men vad vore stallet utan att man ser lite ful ut? Det får det faktiskt vara värt. 🙂
Om någon läsare också råkar ha ett enormt huvud så får ni gärna tipsa om godkända hjälmar!

Det absolut bästa med att åka till ryttarstugan är inte deras supersnygga ridkläder, utan den här lilla sötnosen och co:
12822968_10204395502206477_798352114_o

Continue Reading

Vem är jag, tjejen bakom bloggen?

_MG_6475

Mitt namn är Caroline, jag är sjutton år gammal och mäter 170cm över hästryggen om jag skulle stå på den.
Jag har tidigare pluggat samhällsvetenskap på vasaskolan här i Gävle där jag bor, men jag gick klart ettan och började sedan om. Nu går jag istället hästhållning på realgymnasiet och här stormtrivs jag!
I skolan lär jag mig massvis om djur, framförallt hästar, och det är något jag aldrig riktigt kan få nog av. Mitt favoritområde är etologi (läran om djurs beteende), och min absolut största dröm är att ta en masterexamenen i just etologi. Om jag vågar det vet jag inte riktigt än, det känns nästan overkligt stort.

Här i huset beläget ganska nära havet bor jag, min familj, en skock yra höns, två katter och två råttor. Mer om råttorna kommer det säkerligen skrivas, för dom är en stor glädjekälla i min vardag!
Mina största intressen är fotografi, smink och givetvis hästar. Nu för tiden är jag mestadels på GRS där min delfoderhäst Emil står, men jag är också en dag i veckan i ett annat stall där jag matas med lärdomar inför hästskötarexamen.
Trots att jag ofta möter supersnygga tävlingshästar i min vardag så är det ändå travare som får mitt hjärta att vekna. Det bara finns någonting speciellt där inne som gör att jag vill ta med mig dom hem, nästan allihop! Däremot tror jag inte att jag kommer ha en till travare eftersom att jag inte anser mig ha tillräckligt med kunskap för det ännu.

Har ni några frågor om vad som helst så får ni gärna slänga iväg en kommentar!

Continue Reading

Äntligen här

IMG_2609

 

Äntligen kan jag börja blogga på den här nya portalen, och gud vad jag har längtat! Min senaste blogg förföll under mitt eget tekniska (icke)kunnande, jag skulle byta bloggdesign and it was a disaster. Varken jag eller min kodningskunniga partner orkade, eller lyckades listade ut vad felet var så vi gav upp helt enkelt.
Min blogg låg i ruiner, och jag saknade den faktiskt en hel del.
Men nuså, nu är jag här istället! På bloggportalen horselife.nu, där saker är betydligt lättare och där jag alltid kan förlita mig på att Nea har något tips angående de katastrofer jag försätter mig i.

Välkomna ni nya bloggläsare, jag hoppas att ni gillar bloggens utseende trots mitt teknik-handikapp!
Här kommer ni få följa mig i vardagsliv såväl som hästliv. Vad gäller hästlivet så handlar det för det mesta om den rödhåriga, lugglösa pållen ni kan se på bilden ovan. Emil heter han, och är en 20-årig gubbe pensionerad ifrån ridskolan. Emil och jag tragglar dressyr på lekis-nivå (vilket inte är hans fel) och jämfotaskuttar oss iväg på uteritter.
Sen pluggar jag också hästhållning, men siktar på att långt in i framtiden ta en masterexamen i etologi. Hur det går återstår att se, jag vågar knappt hoppas på att jag faktiskt klarar det.
Sen finns ju alltid drömmen om en egen häst, såklart. Om något år kanske det händer, kanskekanskekanske.

Jag hoppas verkligen att jag kommer kunna leverera läsvärda inlägg som faller er i smaken, och att jag i samma veva hittar massor utav bloggar att följa jag med. Så lämna en litet kommentar här nedanför, så att jag kan hitta in hos er! ❤

 

Continue Reading