Ridskolehästen smyger fram

Igår gjorde jag det. Jag lämnade allt mitt vett bakom mig och tog med Emil till markarbeteslektionen med skolan. Emil är ju en gammal lektionshäst, så när han får vara med på lektionerna lever han verkligen upp och blir väldigt pigg jämfört med annars! Det syns verkligen på honom att han lyser upp och tänker tillbaks på gamla dagar, gogubben. 🙂
Jag har inte ridit markarbete på honom tidigare och eftersom att jag blir ganska osäker så fort något kubhinder kommer fram så kändes det lite som russian roulette haha! Jag vet ju att Emil är väldigt snäll, men jag kan ju bara inte låta bli att vara lite feg ändå.

Till skillnad ifrån gången jag red honom sist, vilket var i fredags när han verkligen flög fram, så var han nu helt gudomlig! Emil trampade på bättre än han gjort förut, och hade en ganska bra bjudning trots att latmasken sken igenom någon gång ibland.
Äntligen kändes det som att jag kunde rida! Vanligtvis kan det kännas som att jag driver och driver och har så fullt upp med det att jag tappar allt vad sits heter. Går det bra då? Njä.

Dagens övning var på stora mittvolten, halva delen bestod av några travbommar och den andra halvan bestod av två upphöjda galoppbommar. Till att börja med så var Emil fortfarande ganska pigg och orkade korrigera sig själv och jobba på extra över bommarna, men sen blev herr gubbhäst trött och druttade på ändan flera gånger. Han satte sig inte bokstavligen ner, men bakbenen for lite då och då haha!
Istället för att länga på steget när det behövdes så chansade han och snubblade om inte jag var riktigt noga med att exakt anpassa honom till den del av bommarna där hans aktuella steglängd passade bäst. Nyttigt för mig eftersom att jag verkligen behöver lära mig att lägga hästen mer rätt, vilket jag knappt kan alls.

Första gången vi skulle ta galoppbommarna så gjorde han klassiska ridskolehästsgrejen. Nämligen vägra ta mina framåtdrivande hjälper och trava över första bommen, sen sömning promenera till nästa där han tvärstannade utan att ha en tanke på att röra på sig. Jag var inte ett dugg beredd på det så jag hade ju bara drivit normalt mycket fram till övningen haha!
Emellan bommarna kunde han inte brytt sig mindre om det så exploderade bakom ändan på honom, han hade bestämt sig för att stanna. Ni känner kanske igen den typen av hästen?
Jag fick mig ett gott skratt i alla fall och nästa gång var jag betydligt mer bestämd varpå han faktiskt skärpte sig jättebra. Det var mer som att han bara ville dra en ridskolerutin för gamla tiders skull. 😉

IMG_3704Rödhåringar med starka viljor, går det ens? 

You may also like

2 kommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *